Outlets har aldrig riktigt varit min grej, faktum är att affärer med mycket folk inte är min grej. Stora folksamlingar i lokaler inte heller min grej. Vi kan konstatera att affärer helgen efter löning inte är något jag brukar besöka. Ullared ratas också stenhårt. Allt som oftast även outlets av olika slag. Outlet är ju något som ska innebära ett ”klipp” av något slag vilket lockar massor av folk med den där realisations- och jägarblicken. Inte kul tycker jag.

Nu är det ju så att min far bor ganska nära ett sådant där ”outletcenter” dit folk kommer åkande både från när och fjärran. Först fanns där bara kläd-Outlet. Kläderna är där till ”fantastiska priser”, dock i ett helt annat perspektiv än vad de nog tänker sig att man ska tycka. Dyra märkeskläder blir inte billiga i mina ögon även om de är på outlet.

När vi var hos far sist och hälsade på åkte vi ned till ”byn” och komplettera lite till kräftskivan. ”Vi stannar vi ändå till i outletbyn, det är ju ändå precis bredvid”, tyckte någon. Där ser jag den, en outlet bara med – Delicato!

Nu är frysen full och jag inser att det troliga resultatet är att jag i alla fall inte behöver fundera på att gå i in i klädoutleten mer, deras kollektioner är mer anpassade för lite smalare siluetter än det som blir resultatet av för mycket Delicatoätande. Undra om de tänkte på det när de sa okej att låta en kakoutlet etablera sig vägg i vägg…

Vargar och spindlar har de något gemensamt egentligen? Jag börjar ana att de har vissa saker gemensamt, de är rovdjur och de skapar någon känsla av avsky eller olust hos vissa delar av vår befolkning. Men där upphör väl likheterna. Vargarna konkurrerar med människan om bytesdjuren, vargar och jägare är båda intresserade av rådjur, älg och hjort. När inte rådjur, älg och hjort finns i tillräcklig mängd eller människan har dukat upp ett snabbköp med får lagom lätta att plocka i något hägn så vill vargen gärna ta sig en liten shoppingtur där.  Det uppskattar sällan ägaren till fåren. Jag kan rent logiskt förstå att det kan skapa känslor av negativ karaktär hos vissa delar av befolkningen.

Men spindlarna då? De verkar också skapa negativa känslor hos många av mina medmänniskor. Men varför? De konkurrerar inte med oss om någon föda, de snarare hjälper oss bli av med allehanda kryp vi inte önskar oss, i alla fall inomhus. Flugor, otrevliga skalbaggar och ängrar glufsar de i sig. Namn am. De är inte på något sätt farliga för oss, inte i Sverige i alla fall. Ändå så slås de ihjäl, spolas ned och dammsugs upp. Varför då? De är ju lika nyttiga som våra vänner humlorna som hjälper oss i våra trädgårdar, dessa brukar inte slås ihjäl med samma frenesi.

Det är sådant jag står och tänker på när jag borstar mina tänder och en spindel under natten har parkerat sig i hörnet på handfatet där den sitter och spanar efter någon fluga att äta upp. Kanske borde jag flytta på den, det är ju ett tämligen osäkert ställe att sitta på för en spindel den kan lätt av misstag åka med vattnet ned i avloppet, tänker jag.

” Splosch”  vatten kastas på spindeln och den håller precis på att sköljas ned i avloppet när jag räddar den i en avancerad enhandsmanöver. Jag vänder mig om och inser till min stora förvåning och lite till min fasa att det är mannen i mitt liv som står där och försöker skölja ned spindeln till en säker död i reningsverket.  Men varför då? Nu har jag ju all möjlighet i världen att ta reda på det… kvällens samtalsämne är säkrat.

   När vi kommer dit är allt fixat, huset är renoverat och städat. Ny varmvattenberedare, nytt duschdraperi och vattenskadan är borttrollad. I kylskåpet finns frukost för två dagar och det är så att det passar både vegetarianer, köttätare och laktosintoleranta personer. I vardagsrummet finns en skål med godis och en skål med frukt.

Kräftbetet är inhandlad och vi åker ned till sjön, ror ut och lägger i burarna. Någon kommer på att vi borde bada när vi ändå är bredvid en sjö, så årets första och gissningsvis sista sjödopp blir verkligehet.

Natten kommer och vissa håller sig vakna, andra somnar med kläderna på inne i stugan. De som håller sig vakna vittjar burarna, de andra sover sött vidare.

På morgonen får de som sov på natten åka och ta upp burarna och de sista kräftorna som letat sig in. Den försvunna buren hittas vid badplatsen en bit bort och en ung hjälte offrar sig och simmar ut och hämtar den, medan vi andra förbannar de som stulit buren och gläds samtidigt att vi hittade buren igen. Den visar sig dock vara tom.

Tillsammans så funderar vi över om det ska regna eller inte och till slut så monterar vi med gemensamma krafter ihop ett partytält. Tältet pyntas med ljusslingor och pappersmåne.

Brodern fyller på och eldar i vedtunnan. Pappan har kokat kräftorna. Ungdomen passat på att fixa lite i trädgården.

Efter viss argumentation så har alla inbjudna kräfthatt på huvudet och frosseriet kan börja. Det sörplas och smaskas och varenda liten kräfta går åt.

Medan några dukar av så badas det i badtunnan, det är mörkt och stigen dit är kantat av marschaller. Någon tycker det är lite kallt, så mer ved stoppas i, helt plötsligt tycker samme någon att det blev för varmt och försvinner upp och sällar sig till de som fixar med maten.

Paj äts, kaffe dricks och även hunden får kräfthatt.

Söndag morgon och alla vaknar och sträcker på sig, frukost lagas, hus städas, partytält nedmonteras ned och kräftburarna stoppas åter upp på vinden. 

Nu är det måndag och jag känner mig mer utvilad än jag gjort på länge. Och jag tänker på vilken pappa och "styvmor"  jag har, som fixat allt detta åt oss!

Dricka bör man annars dör man. Och dricker du så kommer du obönhörligen att producera urin och urinet  måste ut ur kroppen. Det borde väl inte vara varken komplicerat eller svårt? Du blir kissnödig -  du kissar.

Men det kan jag informera er kära läsare om att så enkelt kan det inte få vara. Nejdå det finns massor av ”regler” runt kissandet har jag lärt mig.

1) Det är inte normalt att behöva gå upp och kissa på natten. Det finns till och med en diagnos på detta, det heter Nocturi. ” Är man över 50 år är det fler än hälften som drabbas” Att får sin nattsömn störd är inte bra och detta bör alltså hanteras.

2) Det är normalt att kissa 6-8 ggr/dag. Kissar du mer har du problem. Problem är till för att lösas, bland annat genom att dricka mindre, speciellt te och andra urindrivande drycker. Men jag älskar ju te, te är ju mitt livselexir. Okej jag kan sträcka mig till att inte dricka massor på kvällen.

3) Nästa steg är att tukta din urinblåsa! Urinblåsan kan och ska läras att bete sig rätt. Detta ska du göra om du kissar oftare än stipulerade 6-8 ggr/dag och/eller går upp på natten. Det är ju jävligt lätt när du ligger där vaken för att du är så kissnödig så du tror du ska sprängas. Du sover ju inte bättre för det direkt. Dessutom orsakar ditt roterande att den du delar säng med också sover dåligt. Nu är vi helt plötsligt två med störd nattsömn.

4) Har du eller har du lätt att få urinvägsinfektion ska du dock inte tukta din urinblåsa, då är det viktigt att tömma blåsan och dricka mycket för att förhindra bakterietillväxt.  Så nu har jag försökt tukta urinblåsan och istället fått en begynnande värk i nedre delen av magen och sveda när jag väl kissar.

Jag undrar så, om nu mer än 50% av Sveriges befolkning över 50 år, de är rätt många, har denna ”diagnos”, är det då ”onormalt”? Ligger det fullt av kissnödiga 50+ are runt om i Sverige och försöker tukta på nätterna? Frågan är:  lyckas de? För i så fall borde ju inte mer än 50% ha detta, då borde det ju ständigt krympa. Det är ju för sjutton bara att tukta blåsan, så är det bra sen! För det har jag läst på internet!

Alla har vi lite olika läggningar har jag märkt. En del går igång på smäckra graciösa saker, andra på mer robusta och sen finns de som inte bryr sig så mycket om form och utseende utan går igång på en personlighet. En del föredrar han, en del hon och en del hen. Ofast är det en kombination av alla tre delarna.

Funderar som bäst på vad det är som får mig att gå igång och tycka det är värt det hela. Vad som hjälper till att få det att bli kul och värt att lägga tiden på. Vad är det som gör att det klickar för mig? Och vad är det som gör att det klickar för motparten?

Jag trodde att jag mest gillade hen, men efter bekantskapen med en blek liten dam så funkar nog hon också rätt bra. Fast det är på olika sätt. Han vill jag inte ha dock, berättelser från andra som har en han verkar skrämmande och verkar också innebära mycket tid med ett mellanrum mellan sig själv och den fasta marken.

Graciös, robust, kortbent, långbent eller spelar det ingen roll? Tja jag har ju oftast valt de mer robusta med stort huvud och kraftig kropp. Smalt och vasst är inget för mig, i alla fall inte om man ska sitta på det. Tror jag håller fast vid det. Men funderar allt som oftast om det är så smart. Jag som utger mig för att vara en logiskt och rationell person. Jag borde kanske välja utifrån logik och fakta och inte känsla och form? För faktum är att det nog är lite lättare att sitta kvar på något där du får runt benen och inte där du som på en tunna sitter med benen brett isär utan direktkontakt mellan sittben och underlaget du sitter på. Där tunnan är rullar sakta från sida till sida lååååångsamt, lååångsamt… Fötterna sticker rakt ut och är svåra att använda som någon påverkan, lårmusklerna är sträckta och spända i en konstig vinkel och de där sittbenen nu igen, de svävar liksom lite i luften.

Men nu är det vi, och trots idoga försök från ägaren till en blek liten dam att jag ska göra mig av med hen och ägna mig åt en hon istället,  så blir svaret som det alltid blivit i med och motgång. ”Du är min häst Pepino,  trots att du är som en silltunna och långsam som en snigel nu efter betet. För jag vet att där inne finns han den graciöse och snabba och inte fullt lika tunnliknade hästen och det är mitt och morötternas jobb att locka fram honom!”

Mannen som den här sommaren har börjat jogga. Jag vet inte vem han är, men konstaterar att han börjat jogga varje morgon samma tid som jag passerar Norrköpings flygplats på väg till jobbet. Det är väl inget märkligt med det. Det brukar jogga folk lite här och där när jag är ute och åker bil. Men hans klädval väcker frågor. Han joggar nämligen iförd jeans och stickad tröja. Varför då?

• Är det för att han tycker att jeans och stickad tröja är bästa träningskläderna tidiga augustimornar?
• Är det för att han inte har råd med att köpa träningskläder?
• Är det för att han vill göra något statement och inte köpa mer kläder när garderoben är full i ett sant miljötänk?
• Är det så att hans fru/sambo/partner varje morgon skriker och gapar så att han inte ser någon annan utväg än att kasta sig ut och springa för att komma undan och inte hinner byta om?
• Är det så att han inte vågar berätta hemma att han börjat träna? Att han säger ”jag går ut och hämtar tidningen”?
• Är det så att han egentligen inte är ute och joggar utan bara är väldigt sen till bussen och måste springa för att hinna med?

Frågorna hopar sig, i morgon ska jag försöka se om han har joggingskor, eller om han springer i lågskor eller loafers…