Direktlänk till inlägg 20 maj 2014
Det är något konstigt på jobbet, det vilar ett lugn över hela byggnaden. De jag träffar är avspända och verkar rätt harmoniska. Själv kommer jag på mig själv med att ha en arbetsglädje jag inte haft på länge. Jag börjar ta tag i gamla surdegar och det flyter på riktigt bra. Det börjar kännas som i gamla tider, då när lusten fanns, när jag hann hur mycket som helst på en dag, då när jag hade inspiration. Går in till en kollega och frågar hur hen har det, och hen bekräftar det hela. Hen får massor gjort och känner också lugnet. Kollegan konstaterar också att mejlkorgen inte svämmar över i den takt som den brukar göra. Vi börjar fundera på om det är ventilationen som är trasig, är det därför det känns så lugnt och tyst? Men nej, då brukar man bli trött av syrebristen istället. Men vad är det då? Det är då vi kommer på det, alla cheferna är borta. Inte en chef så långt ögat kan nå i hela byggnaden. De är på chefsdagar i dagarna två. Kanske är det en tillfällighet, kanske är det våren, värmen och ljuset, kanske har det inte ett dugg med cheferna att göra… vem vet?
Vet inte om jag är inne i en period nu, så här inför att jag ska bli lagvigd vid en man. Men helt plötsligt hör jag massor av texter om män som förvisso kallar sina kvinnor drottningar men samtidigt framställer dom som ägodelar med syftet att finnas ...
”Vem ska? Ska DU?? Fan du börjar ju bli värre än farsan” säger han och återgår sedan till det vi pratade om innan. Jag sitter där och ser lite förvirrad ut. Vad ska jag säga? Vad ska jag svara på det? Jag borde så klart säga ifrån och säg...
Jag är nog inte den enda som noterat det hela, men det verkar som om det tarvas förtärning, helst då sockerstinn sådan, när man ska utöva någon form av titta/lyssna-upplevelse. Titta på TV = ätande av godis, chips, popcorn, kakor Bio- int...
Stum av förundran sitter jag där, utan stigbyglar, tung i sadeln och med långa tyglar och jag är inte rädd! Det är för mig ett under, jag som varit rädd för att rida så länge. Jag som fått en knut i magen var gång jag tänkt att jag ska rida. Som hitt...
I dessa tider är det mest politik, politik och åter politik på TV, radio och i tidningarna. Vem blir minister och vem ska vara med och stödja budgeten? Så jag vill inte vara sämre, jag tar och skriver ett inlägg om politik och min erfarenhet av de...